Istanbuls silhuett domineras av moskén Hagia Sophia och dess minareter. Det är inte bara en av de mest anmärkningsvärda attraktionerna i Turkiet, utan också en vetenskaplig och arkitektonisk bedrift från sin tid. UNESCO har erkänt dess kulturella inflytande genom att ta med den storslagna strukturen på listan över UNESCO:s världsarvslista. Under sin storhetstid trodde man att monumentet hade byggts med "gudomlig" hjälp. Landmärkets rika historia har förändrats flera gånger genom åren. Läs vidare för att få veta mer om moskén Hagia Sophia.

Höjdpunkter i moskén Hagia Sophia

År 1453 tog det Osmanska riket över Konstantinopel och Hagia Sophia övertogs av sultan Mehmed. För första gången i historien utlystes den islamiska fredagsbönen från Hagia Sophia, vilket markerade att det var en moské.
Trupperna plundrade och tog över Hagia Sophia som sitt krigsbyte
Planer på att renovera Hagia Sophia kom sedan till, där gamla kristna reliker och mönster togs ner och ersattes med islamiska element, som minareterna
Ytterligare restaureringar ägde rum under Sultan Abdulmejid fram till 1849, då stora medaljonger, nybysantinska kolonner och ottomansk marmor lades till
År 1935 utsåg Republiken Turkiet platsen till Hagia Sophia Museum. År 2018 fick museet ett nytt namn, Hagia Sophia Mosque.

En närmare titt på moskén Hagia Sophia

Hagia Sophia-moskén har varit vittne till många historiska händelser under de 14 århundraden som den har existerat. Den omgivande storheten är oöverträffad. Låt oss fördjupa oss i det förflutna och nutiden för detta monument.

Historia

Sedan den byggdes under bysantinsk tid har Hagia Sophia varit en vördnadsvärd kyrka. År 1453 ledde den osmanska erövringen till Konstantinopels fall. Under ottomanskt styre omvandlades kyrkan till moské för första gången. Den första fredagsbönen i moskén hölls den 1 juni 1453. Flera arkitektoniska element lades senare till Hagia Sophia för att få den att se ut som en moské. Dessa element inkluderade en mimbar, en mihrab, en predikantplattform och balustrader av trä.

Under de följande 482 åren behöll Hagia Sophia-moskén sin religiösa beteckning. På byggnadens södra innergård finns mausoleerna för Murat III, Mehmet III och Selim II. Baptisteriet i Hagia Sophia byggdes om till mausoleer för Mustafa I och Sultan Ibrahim.

År 1935 meddelade Turkiets president och grundare av Republiken Turkiet, Mustafa Kemal Atatürk, att den berömda moskén Hagia Sophia skulle få beteckningen museum.

Arkitektur

Efter Konstantinopels fall blev den då förfallna Aya Sofya-kyrkan centrum för de osmanska truppernas plundring. Det ledde till ytterligare skador på konstruktionen. Mehmed II beordrade omedelbart renoveringar och gjorde den till den första kejserliga moskén i Istanbul.

En liten minaret tillkom i Hagia Sophia-moskén före 1481 i det sydvästra hörnet, följt av ytterligare en i det nordöstra hörnet före 1512. Efter 1566 var man tvungen att förstärka moskén med hjälp av ytterligare stödkonstruktioner.

Sultan Abdulmejid I beordrade en omfattande renovering av moskén Hagia Sophia 1847 och den var klar på två år. De schweizisk-italienska arkitektbröderna Gaspare och Giuseppe Fossati övervakade rätningen av flera pelare, säkringen av valven, konsolideringen av kupolen och ommålningen av moskéns exteriör och interiör. År 1850 tillkom en ny maqsurah i norra sidoskeppet i moskén Hagia Sophia.

Moskén Hagia Sophia idag

Moskén Hagia Sophia behöll beteckningen som museum fram till 2020 och blev en av de mest populära och ikoniska turistattraktionerna i världen. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan startade en kampanj för att göra om museet till en moské igen. Den första bönen i den nya moskén Hagia Sophia hölls den 24 juli 2020.